Äntligen var fredagen den 27:e mars kommen. Förväntansfulla resenärer började samlas vid stadion i Malmö för avfärd mot Canazei, Italien. Bussen med de glada chaufförerna Peter och Rickard rullade in med det redan påstigna ungdomsgänget från Göteborg. Stämningen var på topp och bussen började rulla mot Dolomiterna. Efter en smidig bussresa anlände vi till hotellet Jan Maria där frukosten stod serverad.

Efter frukosten var det dags att börja slipa på skidtekniken i Alplinjens skidskola. Trots många trötta ben var samtliga elever vetgiriga på hur de bäst skulle få till svängarna. Eller ja, de som kom i tid och till rätt samlingsplats i alla fall, nämner inga namn 🙂 Dagen bjöd på strålande sol och fantastiskt fina snöförhållanden. Även söndagen innehöll skidskola och fint väder. Flera av grupper testade området Arabba som visade sig från sin bästa sida.

Under måndagen skulle de sista tekniska detaljerna slipas inför tisdagens slalomtävling. Efter en strålande förmiddag drog den tjocka Lützendimman in över Canazei och det gällde att ha god koll på backarna för att hitta ner i rätt dal.

På tisdagsmorgonen kunde man känna att nervositeten börjat stiga. Slalomtävling! Vem skulle vinna? Vem skulle stå pall för trycket? Vissa resenärer var så taggade att de käkade taggtråd till frukost. På bussen till Alba där tävlingen skulle avgöras kunde man höra att stämningen piskades upp. Väl uppe på start hade italienarna svårt att få ordning på tidtagningen men som vanligt löste Hasse med sitt crew alla problem och tävlingen kunde starta. Banan var i ett perfekt skick och solen stekte på. Snabbast av alla var syskonen Feldt medan Humle tog hem oldboysklassen och Nils barnklassen, samtidigt som Pär frestades med att glida runt i den fina pudersnön intill banan som kommit under natten.

På kvällen var det dags för en del av gänget att ta sig an nästa tävling. En något Hansifierad form av bowling. Frågan är hur många strike Peter Fougstedt egentligen fick?

Under onsdagen stod Sellaronda på schemat och gästerna skulle guidas runt i hela det stora skidsystemet. Något kallare och hårdare vindar hade dragit in men det var inget som satte stopp för de tappra alplinjenresenärerna. Under kvällens middag kunde man höra skrönor om de bästa åken och de finasate pisterna. Efter middagen var det dags för resterande gäng att ta sig an den Hansifierade formen av bowling. Efter att alla spelat klart sina serier avgjordes en intern kamp mellan Hans och skidlärarna. ”I vanlig ordning” stod Hans som segrare och även Patrick kunde casha ut en öl efter att placerat sig före Jonatan.

Under torsdagen hade solen och det härliga vädret kommit tillbaka. Ungdomsgänget letade sig tillbaka till Alba där många fina repor spanats in under tisdagen. Samtidigt som en del valde att ta sig hela vägen upp på Marmolada. Efter kvällens middag var det dags för den stora prisutdelningen och avtackning av skidlärarna. Gustav, Klara, Peter och Nils fick ta emot sina guldmedaljer från slalomtävlingen. Filip fick kliva högst upp på prispallen hela två gånger när priserna för bowlingen delades ut. Trist nog för Filip var det som ombud för hans vänner Karin och Daniel.

Fredagen och sista dagen var solig men blåsig. Trots detta pressades det sista ur benen på samtliga resenärer och många längtade redan tillbaka efter sista åket trots att vi inte hunnit lämna Canazei än. Efter en snabb och smidig inpackning i bussen var det dags för veckans sista middag. Efter en natt på bussen anlände vi till ett soligt Malmö och många frågade sig: Hur fort kan en vecka egentligen gå?

Misströsta inte, sommaren kommer flyga förbi och snart är det dags för en ny skidsäsong!

IMG_0363

 

Tusen tack för en helt fantastisk vecka!
Vi hoppas att vi ses snart igen 🙂

Jonatan och Emmie