Johan Olovsson resumerar vecka 7 i  Canazei, Dolomiterna –

Det hela startade i ett kylslaget Göteborg på fredagsmorgonen. En sportlovsvecka innehållande breda pister, strålande sol, italiensk mat, trevligt sällskap och innehållsrik skidskola stod på schemat. Med påstigningar i såväl Lindome som Malmö var bussens samtliga säten väl nedtryckta. Bussresan hade inte kunnat genomföras utan de två eminenta Sundspärlorna eller Magnus (Jeppa) som drog det tyngsta bussjobbet av manskapet från Alplinjen. De övriga från Alplinjens personal bestod av Peter, Patrik och Johan O. Knappa dygnet senare rullar bussen slutligen in i ett kyligt och soligt Canazei som inringas av spektakulära kalkstenstoppar och snötyngda trädtoppar efter nattens påfyllning.

Taggade, förväntningsfulla och framförallt mätta efter en 100 %ig frukostbuffé på Hotel Jan Maria, som visade sig bli ett riktigt succéboende, var äntligen skidskolan igång. Efter lite snölek, enklare övningar och skärande parallella svängar var energin till ända för såväl elever som skidlärare och dagen avslutades med antipasti, primi och secondi gjorda på lokala härligheter.

Dag två i skidskolan hade önskat sig bättre förhållanden. En oväntad storm (?) tog ett järngrepp om Dolomiterna och både liftar och skidskolor fick ägna sig åt en stillsam eftermiddag. Detta påverkade dock inte resultatet av skidkunskaperna som slipades på nytt under en förlängd dag tre.

Vädret samt skidkunskaperna hade nu stabiliserats ordentligt och Alplinjens slalomtävling i Albas välpreparerade pister under tisdagen bjöd på vassa tider från gästerna. Flertalet valde att fullfölja denna skiddag i underbara Alba/Pozza som kännetecknades av orörd manchester, långt in på eftermiddagarna. Kvällen avslutades också den med tävling, denna gång i väloljade banor i en bowlinghall på grannhotellet.

Onsdagen ägnades åt den klassiska rundturen Sella Ronda som innehöll sol, plusgrader, liftköande, god mat, espresso och besök i klassiska skidorter som Arabba, Corvara, Val Gardena och Campitello. Kvällen avslutades likt tisdagen med deltävling två i bowling.

I takt med alltfler brunbrända ansikten, trötta ben och förkylningar m.m. började även veckans dagar att lida mot sitt slut. Gästernas aktiviteter under torsdagen var splittrade och de allra hårdaste valde att rygga Alplinjens ägare i ett högt tempo mot glaciäråkningen på Marmolada. Istället för ett magiskt lössnöåk med 1900 fallhöjdsmeter fick gruppen istället njuta av kortsvängar i en underbar pist. Kvällen rundades av med pompa och ståt där de allra snabbaste slalomåkarna respektive de bästa bowlare fick stega fram emot prispallen för att ta emot publikens jubel och pryda sina halsar med medaljer i olika valörer.

Efter en solig sista skiddag, dusch, middag och packning av bussen fanns ingen återvändo – veckan var slut och samtliga gäster uttryckte en längtan att komma tillbaka redan nästa år igen. Hemresan flöt också den på bra och ankomsten till Göteborg blev tidigare än beräknat. Då var debuten avklarad för såväl resmål som skribent och det gav sannerligen mersmak.

Johan O

Till Alplinjen och Canazei säger jag tack för i år,
Arrivederci oder Auf Wiedersehen.

Johan Olovsson