Fredrik Karlsson summerar vecka 8 i Rauris, Österrike

Solen skiner och temperaturen ligger strax ovanför nollan i byn Rauris, Österrike. Klockan är strax 08.00 lördag morgon och in i byn rullar bussen från Sverige med förväntansfulla och peppade gäster. Dom stannar utanför Hotell Bräu och dörrarna till bussen öppnas. Först ut kommer Henrik, skidlärare och guide för Alplinjen med ett enormt leende på läpparna… -NUUUU ÄR VI FRAMME!!! 😀 Frukosten är serverad och första dagen på en helt fantastisk vecka kan påbörjas!

När klockan slår 13.00 är det dags att samla alla grupper och påbörja första lektionen i skidskolan. Detta är en tidpunkt som alltid är lite utav en favorit för min egen del. Det var för dom flesta ett helt år sedan man stod på ett par skidor och den stora frågan är alltid….kommer jag ihåg hur man gjorde? När dagen börjar lida mot sitt slut och middagen intagits kan man inte annat än att små le då trötta ben och goda skratt ekat genom byn hela kvällen.

Kommande två dagar bjuder på en rad upptåg både i skidskola, men framförallt väder mässigt. Första gången på alla år som det faktiskt regnar på 2000m höjd. Detta skall dock inte stoppa denna tappra trupp gäster som tar tillfället i akt och utmanar sin åkning på bästa sätt! Under måndags kvällen var det många som deltog i vår Rodel som går utför en av transporterna i systemet. Ställer mig alltid lika frågande varför barnasinnet maximeras vid denna typ av aktivitet! Sist ner för berget åkte undertecknad och Henrik, mest för att samla upp och kontrollera så alla kommit ner…..av någon anledning genererade detta en tävling….Henrik vann! Anser dock detta vara en material sport och skyller på min släde som med största sannolikhet var felkonstruerad!

Tisdagen bjöd på solsken och den ny pistade slalom banan stod redo för både vuxna och små med Matilda Hellman som ansvarig kommentator och pepp-konsult (en roll som hon tog på största allvar och bekräftas från grannbyn som fortfarande hör ekon från hejar-ropen). Det hårda slitet i skidskolan visade sig nu i fantastiska åktider vilket kan liknas vid samma nivå som på världscupen.

08.00 onsdag morgon gick bussen till Doftgastein, en fantastiskt trevlig skidort med varierande åkning. Något kallare temperatur på förmiddagen, men vid lunch sprak himlen upp och solen kom fram vilket medförde att maten kunde förtäras utomhus….i sedvanlig ordning! Ännu en utflykt gick i stapeln under torsdagen och vi fick uppleva Badhofgastein från sin bästa sida. På lunchen träffade på våra kära kollegor från Grossarl som hade samma utflyktsmål denna dagen.

Torsdag kväll….en kväll många väntat på i ren spänning. Det var dags att offentliggöra resultatet från den extremt prestigefyllda slalom tävlingen.
Likt en champions League match för Real Madrid bubblade restaurangen när namnen på alla vinnare aviserades. Detta året hade vi även en större grupp utav riktigt unga åkare och självklart skulle även detta firas med pompa och ståt. Ibland önskar man att man var liten igen! 😛

Att en veckan kan gå så här fort förvånar mig varje år, men fredagen kom och det var dags för bussen att återvända till Sverige under senare eftermiddag. Ännu en vecka till historieboken med fantastiska gäster och underbara minnen. Jag, Henrik & Matilda kan bara tacka ödmjukast för att vi fått spendera dessa minnesvärda dagar med detta goa gäng!

Fredrik